söndag 4 oktober 2009

Smackburn!

Wohoooo 6-2 mot Blackburn hemma. Vad ska man egentligen säga om den här matchen då? Antagligen samma sak man sa om Pompeymatchen: Shit vad Pompey är dåliga. Eller ja, Blackburn i det här fallet då. Men Cesc är tillbaka på allvar. Ett mål och fyra assist är inte dåligt oavsett om man gör det med kidsen på gården. Passen till RvP och Arshavin är underbara och målet han själv dundrar in är inte så mycket dunder utan mer sjuk känsla.

Matchen var väl inte jättehet direkt, särskilt inte när man inte reser sig upp trots att B'Burn gör 1-0 efter fyra minuter. Och vilket skitmål var inte det? Mannone gör väl sin första ordentliga tavla i Arsenalburen för jag tänker inte sitta här och skriva att det var en fin prestation. Come on, han vinner en nickduell som egentligen inte är farlig. Visst vi ska inte förlora nickdueller i eget straffområde men vafan duttnickar mitt i mål ska vi klara av. Men som sagt man visste att det inte var några problem. RvP gör ju alltid mål mot Burn så what the hell. Jag märker vilken ovilja jag har att skriva ut hela deras klubbnamn så ha överseende.

Jaja sen var det Cesc Fabregas show hela vägen ända in i kaklet. Först upplägget till Vermaelen som måste ses som ännu ett jävla tokfynd. Redan korad till Årets Värvning! Sen ett skott som Robinson klarar och leder till ett litet intermezzo där Clichy verkar ha försvunnit från jordens yta, försvaret flyttar över och Gallas får styra in ett mål. Jaha, 2-1 tänkte Cesc och slår världens jävla boll till van Persie och läget är lika igen. Sen behövs en liknande pass till Arshavin för att allt ska vara frid och fröjd igen. 3-2 och då är det dags att göra mål själv. Han smeker upp en halv-volley i krysset. Robinson visar Sp*rsminen (man ser ut som om man kissat på sig samtidigt som man blir rånad av en 5-åring) och Cesc spelar fram inbytte Walcott till assist nr fyra. Sen var det tack och adjö.

Det märks att någonting har hänt de senaste matcherna med Cesc. Han är mycket mer trygg, kommer till avslut och till passningsläge mycket oftare och jag har en liten teori om vad som har hänt. Det stavas R O S I C K Y. Cescs bäste polare är tillbaka och han är inte bara bra, han är 29 bast har varit i klubben ett antal år och lägger en stor del av Cescs ansvarsbörda på sina egna axlar. De hittar varandra i sömnen och båda har kvalité som inte många andra i Premier League besitter. Rosicky har verkligen kommit tillbaka och alla som inte klämde fram en liten tår när Rosicky slog en yttersida i huvet på Cesc som höll på att gå in, anser jag vara helt jävla känslolösa, för det var fanimig så jävla vackert. Henry hade tåren i ögat, det såg man. Fan det är ju en jävla hjälte också. Just det, Cesc pussade klubbmärket sjukt demonstrativt och om Henry var på nån slags värvningsturné som man kan förvänta sig av alla Barcaspelare så var det ett spot on svar.

Nu till + och -. Yepp, it's still on.

++ Cesc Fabregas, kommentarer finns ovan.
+ Anfallarna. Det har varit en del snack om att anfallarna inte gjort mål medan alla andra gjort det och även om det är en back som tar oss in i matchen igen så gör Arshavin (ja han var anfallare), van Persie, Walcott och Bendtner mål. Det tackar vi för, nu är alla på gång.

-- Allardyce, Diouf och alla andra as som spelar i det jävla laget jag inte pallar nämna. Märkte för övrigt att Arseblogger är lika glad som jag i det jävla pisslaget.
- Gael Clichy. Vad händer? Blir rundad på kanten, jobbar inte hem som han brukar och dyker inte upp där han ska dyka upp. Visst älskar man dina vanvettiga brytningar men var är attityden som gett dig så mycket kärlek från fansen?

Offensiven ska ha cred idag. Walcott är tillbaka med mål! Diaby gör som vanligt en medioker match med typ en undanhållning innan 1-1 målet som största prestation. Sagna fortsätter med sina bedrövliga inlägg och sen finns det inte så mycket mer att klaga på.

Jag tror att man får acceptera cirkusen som uppstår till och från inuti eget straffområde med en hänvisning till rådande fotbollsvision i Arsenal. Vi spelar fotboll, vi tjongar sällan bort en boll om det finns passningsalternativ. Vi är underhållare som ofta vill testa en dragning hellre än att spela på måfå och det sista; vi är ett lag fullt av tekniker som ofta blir övermodiga när det kommer till att bedöma konsekvenserna av felaktiga beslut. Därför passar vi bollen 32 cm när det är panik i egen box, därför struntar vi i att markera spelare ordentligt för att de tillhör ett jävla skitlag och därför är det jävligt roligt att kolla på Arsenal.

Jag kan fortsätta nerför den här vägen i det oändliga och dra tråkiga skämt om inaveln som krävs för att gilla Bolton men det skulle jag tröttna på ganska snabbt och för att hålla raljerandet i styr ytterliggare några inlägg så stannar jag här.

Nu är det strax läggdags och drömmarna kommer uteslutande handla om hur skönt det är att ta in poäng på andra topplag. Mål finner man hos Arsenalist.

Inga kommentarer: