torsdag 31 december 2009

Gott nytt år!

Matchen igår var så skön. Så skön! Vi var bra, Pompey var dåliga och vi gör det inledande målet på frispark för tredje matchen i rad. Inte fel.

Vi spelar utan våra två toppmålskyttar denna säsongen och ändå gör vi 4 mål. Det finns ingen mening med att gå igenom matchen som helhet så än en gång får man i princip hylla hela gänget.

Målen och spelarna bakom dem förtjänar ett omnämnande. Eduardo gör ingen bra match i stort men han är målskytt och dessutom så gjorde han nästan hela förspelet till 2-0 och förtjänar därför ett mer än godkänt i min bok. Nasris avslutning är underbar också, bollen håller på att glida ifrån honom och Hreidarson försöker täcka av ytan där skottet naturligast borde komma men Nasri vänder upp och lägger in bollen i fel hörn. Underbart. Ramsey vars lilla touch blev assist till 2-0 gör 3-0 helt på egen hand och det är imponerande att få iväg ett så hårt och välplacerat skott med fel fot. Ramsey gör en fin match i övrigt men i min bok är Song MotM med vårt fjärde mål och en grym insats i övrigt.

Värt att notera är att Diaby gör en ny bra match (spec. första halvlek) och att Arshavin inte kommer till riktigt. Kanske spelar han på fel position men när han väl har bollen så levereras den inte speciellt kliniskt vidare till fria spelare.

Ska man leta efter negativa synpunkter så är väl lättjan den största grejen. Vi leder med 3-0 och borde inte släppa till ett mål, vi har en rak backlinje som alla täcker inspel i boxen och ingen som går upp och stöter på en pass snett inått bakåt. Visst det såg bra ut sålänge vi hade 2-0 då det fanns bra exempel när Sagna lämnar sin plats för att gå upp, in i mitten för att glidtackla bort ett liknande inspel men vid målet så har ingen koll på något och det känns lite slappt. Men som sagt, 4-1 är tillräckligt bra och att peka finger åt ett betydelselöst mål känns irrelevant.

Nästa match är West Ham i FAcupen och innan dess ska det firas nyår.

Så gott nytt år alla Gooners, Gunners, Arsenal m.m.fl.

Ett grått nytt år delas ut till Sp*rsare och andra lags supportrar.

tisdag 29 december 2009

Here we go

Bloggen har stannat av lite, mest tack vare 1-1 mot Burnley för längesedan. Ärligt talat gick jag ner mig mentalt och fick knappt någon sömn på två nätter och jag ifrågasatte mitt supporterskap såpass mycket att jag inte klarade av att titta på matchen mot Hull. Den följdes på annat sätt.

Nu har det gått bra ett tag igen och jag känner mig väldigt sugen på Arsenal. Medgångssupporter? Kanske. Eller jag mår mycket bättre när vi har medgång än när vi har motgång. Så.

Villa kämpades ner och det som har sagts om Cesc är mer än tillräckligt för att jag också ska hylla honom. Visst han är bra som fan, som fan!, men det jag gillar mest är att motståndarna vet om det. Jämför man Cesc med Diaby eller Denilson så finns det visserligen skillnader i de rent tekniska skillsen samt spelförståelse osv. men Fabregas har någonting som de andra saknar och det är just respekt. Om Diaby får bollen utanför straffområdet tvekar inte en back i världen att ta steget upp och sätta press, när Cesc är i samma sits så backar motståndaren eller förblir passiv.

Vad som egentligen är dilemmat vet jag inte men som försvarare kan jag tänka mig att man hellre ser ett skott gå in i krysset än att släppa förbi en genial passning som friställer en annan spelare. Skjuter Cesc i krysset kan försvararen förklara situationen för sig själv med att det är en outstanding prestation av Cesc som försvararen inte kan göra något åt medan en passning mer eller mindre ligger på deras ansvar att täcka bort. Jag kanske är inne på helt fel spår men ryktet runt om Cesc är att han är en gudabenådad passningspelare med ett otroligt spelsinne och därför är det lätt att bli passiv när Cesc har bollen.

Nu är han skadad och antagligen lutar det åt 3 veckors vila. Det kan givetvis röra sig om mindre men en negativ nyhet är lättare att smälta förberedd. Samtidigt verkar Denilson ha fortsatta ryggproblem och då börjar det se tunnt ut. Song stannar 2 matcher till verkar det som, både bortamatchen mot Pompey och FAcupmatchen borta mot West Ham.

Pompey ska vi klara av utan Cesc och så även ett skadedrabbat West Ham. Efter det är det 2 x Bolton med Everton mellan och sedan brakar det lös med nästa omgång (om vinst) i FA, Villa, United, Chelsea och Liverpool. Jodå. Där finns det matcher vi behöver vår kapten.

Pompey imorgon.

onsdag 16 december 2009

Burnley

Efter en otroligt skön seger mot Liverpool har vi skaffat oss läge för att hänga med i toppen igen. Segern är inte värd något om vi tappar poäng ikväll mot Burnley så därför ska vi passa oss för det. Burnley är ett av ligans bästa hemmalag och det kommer definitivt inte bli någon picknick. Därför känns det tryggt att veta att vi bara förlorade två spelare från senaste matchen. Ironin flödar. Denilson och Traore är alltså skadade igen, om än inte så allvarligt.

The leftback curse. Låter som en Johnny Depp uppföljare a la piratfilm men det är det inte. Det är Arsenal 09 och jag är ganska säker på att Silvestre sitter och myser nånstans som spindeln i nätet.
"Nu måste jag fan få spela" tänker fransmannen och det ser fanimig ut som om han kommer få starta, till publikens jubel. Borde inte Clichy vara på väg tillbaka snart?

Arshavin kommer antagligen till spel även om han dras med fotskada, till skillnad från resten av laget så spelar han trots att det gör lite ont. Härligt ryskt.

Jag är ganska tom på saker att gnälla om så jag avslutar här helt enkelt.

Come on Arsenal!

måndag 14 december 2009

One nil and you fucked it up

Fan vad gott det är att komma bakifrån efter att ha spelat uslare än uselt. Jag kan tänka mig att Uniteds supportrar kände exakt så här efter deras pissvinst mot oss på OT. Nä, de borde varit ännu gladare med tanke på att de inte lyckades med något mer än att lura till sig en straff och få ett självmål.

Vi hade läget att knappa in på United och Chelsea i toppen och vi tog det. Men första halvlek ska vi ta och glömma illa kvickt för i princip inget stämde. Jag tror inte jag har sett våra mittfältare slå bort så många passningar på minst ett år och det smarta i att tjonga iväg högt på Arshavin känns helt ur kontext. Backlinjen var inte vidare koordinerad och hjälpte inte Almunia på fasta situationer och detta ledde till att han var livrädd för att gå ut och boxa bollar. Och så gjorde Liverpool 1-0. Ärkefittan Kuyt pillade in en retur. Jaha, tänkte man, hur fan ska det här sluta.

För innan dess hade Torres missat ett friläge och Gerrard hade försökt skaffa fram en straff. Och det var kanske en straff, jag har inte för vana att gå in alltför djupt i analyser av andra lags potentiella straffsituationer men det lades ju fram många syner och de flesta av dem pekade åt samma håll som domare Webbs tolkning. Några säger att Gerrard slänger sig in i Gallas ben efter att ha fjuttat iväg bollen, andra tycker han gör det för att bollen glider iväg för långt och de tredje tycker att det är en straff. Jag vill hålla mig objektiv här och säga 50-50 och lägga till kommentaren att Gerrard är en filmande fitta som fortsatte att slänga sig hit och dit hela matchen och om inte någon varnar honom för det här snart så är det skandal.

Hyckleriet är genomskådat och Rooney fick sig ett gult i lördags och vi minns alla den där straffen jag nämnde lite högre upp i inlägget som ännu ett exempel. Nu har skräptidningen The Sun en liten artikel om Rooneys "dive". Och man väntar på en uppföljning med Gerrard på tapeten. Otåligt.

Wenger skällde tydligen ut spelarna i halvtid och tacka fan för det. Redan efter nån minut sköt Cesc ett bra skott utifrån och här tog mina privata problem en tråkig vändning. Canal+ hackade oavbrutet i bild och här blev det olidligt. Jag bestämmer mig för att ominstallera digitalboxen så som de föreslår på sin hemsida och dra ut kontakter etc. Härmed missar jag det självmål som Glenn från Göetborg skänker oss. Tack så mycket för övrigt. Tillbaka till Comhem och deras kundservice som först var nerringd (antar jag) och sedan blev jag hänvisad till det automatiska telesvaret eftersom det inte fanns någon bemanning. Då frågar jag mig två saker: när tittar folk på fotboll/film etc? och: borde inte tittandet styra kundservice öppettider? Svaren är: på helger och kvällar samt (tydligen) NEJ. Jag skickade ett surt mail och berättade för dem att de förstört min helg och kompensation ska erhållas.

Jag lär återkomma med resultatet så jävla bitter som jag är. Till slut lyckades jag få igång den hackande pissbilden som lyckades fungera normalt minuterna senare när Arshavin bombade in en MIGbomb i krysset medan allas våran Glenn stod bredvid och tittade på. Vilket jävla skott. Resten av matchen levde jag i nån slags dimma då jag såg Arshavin skjuta kryssmål för mitt inre öga oavbrutet. Dessutom ställde nervositeten i att hålla en ledning på bortaplan till det för mitt tittande så jag sprang fram o tillbaka mellan tv och kök för att få ut lite energi.

One nil and you fucked it up ekade glatt här hemma och Lucia skulle varit avundsjuk om hon lyssnat när matchen äntligen slutade och slutsatsen är trevlig. Vi tog tre poäng på Anfield, vi knappade in tre poäng på United och två på Chelsea samtidigt som Sp*rs och City förlorade resp. kryssade mot pisslag. Happy Harry är nog inte så happy längre.

Till sist går en tanke till Jesper Hussfeldt som är den enda vettiga på Fotbollskanalen Europa som precis som vi andra är otroligt trött på Steven Gerrard och hans jävla fjanterier. Tyvärr flabbade resterande idioter i programmet undan hela grejen, men vad kan man vänta sig av Lundh och Ekwall? När blev Lundh en expert på Premier Legauge förresten? Antagligen vaknade han en morgon och sa till Patrik som snusade sött bredvid honom: "Patrik, om du ändå suger av tv4s sportchef så kan väl jag få ta Premier League i ditt nya program?" Vad svaret blev vet vi.

Nu ska jag ut å leta rätt på klippen på Gerrard som fittade omkring på Anfield igår. Det kan kanske bli en kompilation av allihopa med Kuyt och Torres också eller Fjante och Vante som de numera kallas.

lördag 12 december 2009

Up yours

Jag har skrivit av säsongen två gånger redan i höst så det är väl dags att säga att det trotts allt inte är kört. Jag när ett hopp om att det kanske är vår säsong ändå. Så up yours till alla idioter och dåliga förlorare som jag själv som inte klarar av att hålla modet uppe när det går dåligt.

Fast vem kunde tro att både United och Chelsea skulle tappa poäng på hemmaplan mot dels ett lag som inte vunnit på Old Trafford sen 83 och ett skadedrabbat Everton som gör en av sina sämsta säsonger de senaste 10 åren. Men nu hände det och så är det upp till oss att göra något av det hela.

Kan vi utnyttja det här då? Tja, i princip varje gång två av "de stora" har mötts och vi haft en lite på pappret lättare match så har vi fuckat upp det hela. Men nu har vi chansen att tvåla till Liverpool på Anfield likt Villa och Everton gjorde idag. Liverpool är inte i någon vidare form men både Torres och Gerrard kommer till match imorgon medan vi dras med samma skadeproblem som alltid. Det är inte mer än rätt att säga att jag är ganska negativ inför matchen men någonstans där inne växer tilltron på en seger och ett stort steg ikapp toppen i PL.

En Arshavin i gryende form är inte dumt att ha och hans fyra mål från förra mötet gör mig lite pirrig i magen. Kan Cesc länka ihop med Arshavin och Song hålla koll på Gerrard så är mycket vunnet. Torres har en förmåga att göra mål på lite allt möjligt men nu möter han Vermaelen som jag tror kan göra ett jävligt bra jobb mot spanjoren.

Vem spelar på den tredje mittfältsplatsen? Oavsett så är den positionen en nyckelposition och dess uppgifter är de som måste klaras av. Därför blir det nog inte Ramsey, även om killen visade framfötterna senast mot Olympiacos så är han för oerfaren och lite naiv. Denilson spelar säkert och är defensivt lagd men har inte riktigt storleken och med Diaby tillbaka från skada kan han vara fysiken på mitten. Sen är Diaby omständig och inte alltför säker i sitt passningsspel så jag tror på Denilson tillsammans med Song och Cesc.

Kanske hamnar Diaby på en ytterplats bredvid Arshavin eftersom Walcott kan bli för offensiv medan Nasri är given på den tredje platsen i anfallet. Hur Traore ska klara av Benayoun eller Kuyt kan man ju fråga sig men det löser väl sig alltid. Jag hade kunnat tänka mig att flytta ner Denilson på vänsterbacken, men Wenger går nog inte och gör en sån chansning när det är viktiga poäng på spel.

Jag vågar inte jinxa matchen med ett resultat men jag tippar inte emot att Arshavin kommer göra ett mål.

Come on Arsenal!

torsdag 10 december 2009

Förlust i CL

Det var väl inte så mycket att snacka om egentligen. Vi gick in i matchen med utbildning som prioritet och även om det är bättre att lära sig att vinna så ska det inte underskattas att testa spelare på de stora arenorna.

Bartley och Cruise var de största frågetecknena i backlinjen inför matchen tillsammans med Silvestre som var det äldsta. Gilbert räknade väl alla med antar jag. Men i stort skötte sig alla bra, jag blev nästan imponerad av Cruise till och med. Visst hamnade han fel ett par gånger men han släppte inte förbi sig motståndare eller boll när han väl var på plats och det får väl anses vara mer än godkännt av någon som inte sett skymten av a-lagsspel innan. Bartley skötte väl sig ok, minus på tacklingen precis innan målet men ungdomlig entusiasm är nog så bra ibland.

Ska man gå in på lite mer seriös kritik så får man ha i åtanke att det först och främst handlade om att lufta spelare och ge speltid för de som är aktuella för en match av större betydelse. Vela ska definitivt inte missa 2 frilägen. Walcott ska definitivt inte få chansen att försöka slå sig in bland frisparksskyttarna i laget, och sen kan jag inte ge mer negativt.

Många klagar på första touchen där många av våra spelare hade problem och visst hade vi problem men vi vet mycket väl att det behövs just speltid för att åtgärda detta och det fick herrarna så nog sagt om det.

Vi spelade trots allt ut Olympiacos på deras hemmaplan med en b-uppställning och det ska vi vara stolta över. Ramsey visade att han håller på mitten och Song var som vanligt en klippa. Vi spelade precis som a-laget och visst gjorde vi det. Inga mål och massivt bollövertag. Men man måste börja i någon ända och att lära sig att passa och vara rörlig känns viktigare än att grisa in en hörna här och var i längden.

Bayer München, CSKA Moskva, Milan, Inter, Porto, Lyon och Stuttgart är alternativen i en åttondelsfinal och jag åker hellre till Milano än till Moskva. Helst åker jag till Stuttgart men varken Bayern eller Lyon är lag jag fruktar. Porto är nog de sista jag vill möta för de brukar alltid höja sig i finalspelet samtidigt som det är sjukt svårt att ta poäng av dem på bortaplan.

Som tur är slipper jag välja och koncentrationen ligger på Liverpool i helgen som är väldigt viktigt. Arshavin lär inneha någon sorts huvudroll och kan vi komma undan med en vinst så finns det stora möjligheter att knappa in på de övriga topplagen. United är skadedrabbat bakåt och Villa är i bra form så där finns möjligheter. Chelsea möter Everton som kan ha hittat tillbaka till nån sorts form efter 2-2 dramat mot Sp*rs. Essien betyder väldigt mycket för Chelsea och är i mina ögon den absolut bäste defensiva mittfältaren i PL så att han är frånvarande i minst två månader är bra för Arsenal (även om det är synd att det är en skada som ska hindra från spel, tillsammans med ANC).

Mer imorgon antar jag. Jag verkar ha beundrare i kommentarsfältet. Guld!

onsdag 9 december 2009

Olympiacos och lite Wilshere

Ikväll avgörs Champions Leagues gruppspel och som tur är behöver vi inte bry oss det minsta om utgången i kvällens bortamatch. Vi skickar dit en trupp vars genomsnittsålder ligger på 20.22 år och jag surar lite smått över Silvestres närvaro som drar det hela över 20 gränsen(19.53 utan honom).

Det måste vara den yngsta trupp någonsin i Champions Leagues historia och vi kommer få se några debutanter i såväl CL som i a-laget. Thomas Cruise spelar vänsterback vilket har lett roliga rubriker lite överallt i världen. Helt otroligt att det finns mer än en person med det namnet. Gilbert tar sig an högerbacken och rutinerat mittlås bildas av Song och Silvestre.

Mittfältet kan se ut på många sätt men jag tror på Ramsey, Eastmond och Merida. I anfallet ska Walcott, Vela och Wilshere rastas och skaffa sig lite kött på benen inför Liverpool till helgen.

Målis blir Fabianski.

Hela truppen hittas här.

Wilshere har diskuterats frekvent på Arsenal.com och killen vill spela, vilket jag tycker är bra men kan gå på lån för att få göra det. Jag är som de flesta Gooners ett stort fan av killen och hade hellre sett att killen fick smaka lite mer på a-lagsspel i Arsenal. Jag vill inte att han ska förstöras i en mindre klubb i PL eller i toppen av Championship. Kan vi inte ta vara på Jack ordentligt så är det ett stort slöseri med talang. Med Rosicky åkandes in och ut med skador så tycker jag att Jack borde testas i PL. Jag ser ingen anledning att sätta in Vela på en kant när vi har Wilshere i laget eftersom den ena är en striker och den andre en winger alt. offensiv mittfältare/ tillbakadragen anfallare. Man kan förstå Wilsheres lite tvära attityd om att tvunget vilja spela men han måste förstå att han konkurrerar om 3-4 platser i laget med en ganska god uppsättning av de kvalitéer som han själv besitter och är man skadad lite till och från kan man inte förvänta sig att man ska användas som ett experiment lite här och var i viktiga matcher.

Så medan Wilshere måste ha lite tålamod måste Wenger våga ge honom ett antal minuter. Ramsey fick dessa minuter förra säsongen och jag är säker på att Wilshere kommer få dem sålänge han håller sig skadefri. Ikväll blir det spela av och då är det bara att göra en bra insatts och sedan göra om det nästa gång han får chansen och med tanke på våra andra spelares skadebenägenhet i symbios med ett tufft spelschema som det alltid är över jul så kommer chanser att ges. Låt oss bara klara av Liverpool först så kommer det lite "enklare" matcher där jag tror att han får speltid.

Självklart länkar jag Wilsheresnacket: här, här och här. Have a happy reading and a good game tonight!

tisdag 8 december 2009

Londonresa

Jepp i fredags lyfte undertecknad + sambo från Kastrup för att sedan dimpa ner på öarna och närmare bestämt London Gatwick.

Resterande delen av fredagen tillbringades på stan med lite shopping och undergroundåkande. Detta givetvis med regelbundna pauser för att dricka öl och käka roast. Kvällens häng blev på Brick Lane, stället där ordet "mild" saknar innebörd och fraserna "god service" samt "sansat klientel" inte går att finna. Helt klart exotiskt måste erkännas och britter är antagligen bara britter eftersom det är ok att dricka kopiösa mängder öl/sprit och skrika/dansa tills man däckar innan kl 22 är mer regel än undantag.

Lika bra att övergå till lördagen och den primära anledningen till besöket av huvudstaden, nämligen MATCHDAY. Upp och trycka i sig toast, kaffe, te och lite juice plus den mest smaklösa äggröran på öarna. Kocken hade kanske käkat indiskt på brick lane lite för ofta och därmed bestämt sig för att aldrig krydda maten mer.

Tuben upp till Islington och avstigning på Arsenal för att få lite frisk luft innan man kom upp till Finsbury för att ta sig ett par kalla Guiness på Blackstock. Fullt med folk, Gooners, och en skön stämning tyvärr utan sång. Man kan inte få allt här i världen.

Dreamcasttröjan från -00 var på och denna garanterade 2-0 resultatet men eftersom jag inte vill jinxa resultatet kan jag inte satsa pengar på det och det är därför jag alltid råder folk att satsa som fan så att någon tjänar på det iaf. Nåja 2-0 blev det iaf.

Matchen var skön. Man hamnar nästan garanterat ovanför bortaklacken bland andra svenskar när man skaffar biljetter via Arsenal Sweden men det är ofta ok. Dock så har jag ett språkbruk som inte förbättras av ett par fyra öl innan en match och det gäller både den svenska och engelska lingvistiken. Några snea blickar från en härlig mor tillsammans med dotter på raden framför får man stå ut med. Stämningen på Emirates är tyvärr lite tyst och bortafans gör sig hörda lite för lätt och vissa tar mer illa upp än andra över det faktumet. Särskilt för de som inte är så insatta och "jag fattar inte hur ni kan låta de där fittorna höras så mycket" gjorde inte mamman framför gladare.

Sedan fortsatte jag att svära över Delaps destruktiva inkast som vi hade feta problem med. Så här i efterhand är jag lite halvnöjd med att Cesc missade straffen eftersom en missad straff under en säsong är något mer eller mindre oundvikligt och vi kom trots allt ur matchen med 3 poäng. Ser man på Chelsea som misslyckades med sin straff och missade poäng precis som Sp*rs som tappade 2 genom att inte sätta sin så får man vara nöjd.

Arshavin var bra som fan även om han missade några touchs i bra lägen så börjar formen komma och kanske är han svaret på centerrollen. Bättre där än både Eduardo och Vela. Ljungberg dök upp på mittplan också innan matchen och jag noterar att det var 100de matchen på Emirates. Alltid något. Noterat också att Eboue lyckades rädda på mållinjen, där höll man på att flippa ur ordentligt faktiskt.

Resten av lördagen var mest i en postmatch dimma. Skysports gjorde söndagen trevlig med ältande av Sp*rs och Chelseas respektive straffmissar och sen blev det julklappshopping och ett Tate Modern besök. Miroslav Balkas "How It Is" installation tilltalar som fan.

Kulturdelen avslutades innan måndagens hemresa på National Portrait Gallery med Beatles to Bowie utsällning. Måndagen var inte den mest perfekta eftersom vi skippade hotellfrukosten och käkade frukost "på stan". På stället vi tänkte inta frukost, Leon, håller man frukost till kl. 11 vilket är ok, vi glider in vi 10.50 går fram till disken och säger: Two English breakfast, two coffe americana, one black, one white and two jucie. Man får tillbaka ett "allright mate, comin up" och man sätter sig med drycken vid ett bord. Här började det kännas konstigt eftersom vi hade beställt drycken separat trodde vi att te ingick i hela English breakfast kittet och där satt vi med en halvliter kaffe, en halvliter te och en skvätt juice var och väntar. Efter en kvart när skyltarna ändras för att gå över till lunchmeny märker jag att det finns en tesort som heter English Breakfast Tea och att de har döpt om frukosten till I *heart* England - English breakfast och vi har gjort tabben att köpa te istället för mat. Jävla cirkus och frukosten blev en kyckling-chorizo wrap istället.

Så restips: var jävligt noga med att kolla menyn så slipper ni sitta där som djur i bur med tre olika drycker istället för mat. Åker man med Easy Jet så har de ett boarding system som kräver tidsplanering eftersom de låter fem flighter stå i samma kö så att de kan kränga speedy boarding bara för att slippa köa. Så tänk på tiden. Om man fått för sig att svensk indisk mat motsvarar samma kryddstyrka som i England så har man fel, var beredd på att gå ner ett steg kryddskalan, medium hot betyder alltså hot.

torsdag 3 december 2009

Nu vänder det

Så efter den tredje raka förlusten som var bra mycket lättare att tackla än de andra två har det blivit dags att säga stopp. För i längden blir förlorande en otrevlig vana och därför är det dags för mig att göra en insats.

Imorgon runt lunch planterar jag mig på ett flyg raka vägen över till London för att visa mitt stöd. En seger mot Stoke ska inleda en längre segerradsom förhoppningsvis leder till något konstruktivt i slutändan. Jag har aldrig sett Arsenal förlora live och jag kan inte tänka mig att så blir fallet på lördag. För att vara lite trevlig tänker jag dela med mig av slutresultatet redan nu, det blir 2-0.

Hur vet jag det? Jo för att jag aldrig sett annat än 2-0 matcher på Emirates så egentligen borde folk chippa in till ett årskort på Emiraten åt mig för att säkerställa segrar på löpande band.

Nåja, igår var lagom bedrövligt och vänstersidan med Silvestre och Traore drömmer fortfarande mardrömmar om Shaun Wright-Phillips. Båda två spelade sig längre från en startelva i en "riktig" match. För Carling Cup är ingen prioritet hur gärna man än skulle vilja det. Fans räknar med att vi ska vinna varje match och den målsättningen är trots allt sund, åtminstone för klubben. Den sporrar spelarna och supportrarna och så fort någon säger att vi inte "ska" vinna en match oavsett motstånd eller matchat lag så har klubben förlorat den identitet som vi vill att den ska ha.

Däremot ska man inte skrika avgå bara för att vi åker ut ur en reservlagsturnering som är till för att andra lag utöver big four ska ha något att se fram emot varje säsong. Så om City vinner den så har de mission acomplished för i år och det fattiga i det är bara så överväldigande att jag inte klarar av att hålla skrattet inne.

Så fokusering på det positiva.Vela sprang enormt och kunde med lite tur ha gjort ett mål. Fabianski var chanslös på målen men annars var han stabil även om det var lite tvätthängande ett tag i matchen. Han imponerar i sitt kontrollerade men något farliga spel med bollen men lyckas ofta lösa situationer utan att bara tjonga iväg bollen. Jag kan tänka mig se Fabianski i målet i PL om Almunia fortsätter sitt något loja spel.

Resten av spelarna var varken till eller från. Bra prestationer varvades med sämre och det gällde väldigt många. Några spelare var utmärkande sämre. Så vi glömmer det här.

Fokus på Stoke till helgen och jag ska göra mitt bästa på plats. Skrika rösten sönder och samman och kanske få lite mer stämning som man kan leva på fram till våren när det bär av igen.

Come on Arsenal!

tisdag 1 december 2009

City och januariköp

Tisdag, veckans absoluta bottendag. I vanliga fall när man vunnit helgmatchen så tycker jag ändå att måndagen är relativt ok eftersom man har lite energi samlad från helgen så att man pallar med vardagen. Tisdagen får därför ta på sig skiten. Det är fortfarande tidigt i veckan och långt till ledighet och energin man hade förra dagen är som bortblåst. Näe fyfan för tisdagar.

Imorgon onsdag, vänder det dock. Match direkt i den berömda Ligacupen där vi helt enkelt ska ta oss upp på fötter igen efter .... Vi åker till Manchesters himmelsblåa delar. Klubben måste ha skapats i nått jävla försök att ingjuta lite hopp bland invånarna eftersom den blå himlen visar sig ungefär en gång på decenium så sattes utopifärger på tröjorna. United fattade att det inte fanns nått hopp och antog röda djävlar som klubbemblem.

City har skaffat sig en liten djävel själv i Adebayor som än en gång ska få chansen att skämma ut sig. Med en suck tänker jag tillbaka till lottningen som kommenterades av en då frisk RvP som önskade att få spela mot City. Antagligen för att sparka Adebayor i röven. Nu ser vi inte röken av honom mer den här säsongen eftersom 4-6 veckor och moderkaksvätska blev förvandlat till 5-6 månader och operation. Undrar hur fan det gick till och om andra spelare tycker att metoden är lika bra längre. Vi får väl se. Bittert är det.

Näe, vi skickar ditt ungdomarna och kanske någon etablerad spelare som behöver komma i form eller behöver lite speltid (läs Eduardo, Vela och Senderos). Det blir nog svårt att spela ut City men trots allt så förväntar jag mig underskattning från Citys sida. Vår akademi är erkänt världsbäst (enligt mig, även om alla snackar om Barcas, vilket är mer än tröttsamt) och jag hoppas på Wilshere, Ramsey, Watt, Traore, Coquelin och Eastmond. Om Merida får spela vet jag inte eftersom han skaffade sig ett rött kort i en reservlagsmatch. Nåja. Jag vill se detta:

Fabianski
Gilbert-Sendero-Silvestre-Traore
Ramsey-Coquelin-Eastmond
Walcott-Vela-Wilshere

Inte mycket längd eller styrka men teknik och spelglädje tror jag på. Givetvis finns det otaliga spelarkombinationer att blanda ihop och skador och annat kan omöjliggöra min uppställning. Men vi får se imorgon. Det är en chans att ta en titel och hur lite den än är värd så kan man alltid tysta någon kritiker med den.

arsenal.com finns det ett gäng intervjuer med bland annat Vela, Denilson och Rosicky som pratar lite framtid och hur det faktiskt inte är kört än. Rosicky är positiv till ett nytt kontrakt och både Fabregas och Arshavin kommer högt upp på Ballon d'Or listan. Gratis säger jag till dem för gratis är gott.

Gratis lär vi inte få någon spelare men jag hoppas faktiskt på tillökning i familjen i januari. Det skriks efter den ena offensiva spelaren efter den andra och jag tänker inte stämma in eftersom jag vill ha en mittback. Gärna någon som kan konkurrera om en plats i startelvan så att misstag som görs där bak blir färre eftersom koncentrationen blir större. Micah Richards spelar visserligen i en jävla nyrik pissklubb men har varit på g innan och med klen speltid så tror jag att det finns en chans att plocka honom till London. Dessutom tror jag Wenger kan få fason på honom. Han har styrka, längd och snabbhet för att tillföra något till dagens trupp och han kan dessutom flyttas ut på kanten när vi har skador där.

Wenger får en hel del kritik från fans eftersom han har skött RvPskadan på ett kass sätt och inte haft tillräckligt med alternativ framåt. För min del är den kritiken helt obefogad, hur fan ska man kunna räkna med skador i den utsträckning som Arsenal dras med? Och borde inte kritiken komma på defensiven istället? Vi släpper in mål mot alla lag och ibland flera st. Varför inte gneta lite på det defensiva istället för att försöka lösa problemet genom offensiva köp? Näe hela debatten är snedvriden.