Vansinnet är över

Utan snus i sju dagar försmäkta vi på denna öööööööööööööööööööööööö. Känns igen? Förhoppningsvis kommer jag tillbringa massor med tid med Astrid i sommar.

Nu är det dock slut. Slut på försmäktandet, landslagsuppehållet är över och skadeeländet som brukar medfölja petar mig vasst i sidan. Dags att summera: Diaby, van Persie och Bendtner är småskadade. Nasri har käkat fransk mat igen och tydligen blir man sjuk av det. Det bör nämnas att det var första april igår. Ibland får man till sina skämt och ibland inte. Det här var det INTE. Eftersom jag sitter hemma och skriver på en essä, plus att det är speluppehåll som medför total ignorans av datum och tid gjorde att jag på allvar gick på detta. Och mådde därefter. När jag var liten brukade jag dra roliga skämt om att husdjur hade gått bort så att småsyskon grät bittra floder. Nu är jag inte liten längre men någonstans får fan SF fatta att de sitter på en jävla trovärdighet och att de driver med folks känslor på ett oöverlagt sätt. Jag tror att det var nått sånt här som fick Hitler att starta upp världskriget. An aprilefool gone wrong. Staring Gary Neville as Adolf and Martin Jol as Goering.

Istället för att fokusera på att ett gäng spelare är skadade så summerar jag istället det positiva som skett under uppehållet. Det som skulle kompensera nästan två veckor utan Arsenal. In order of importance: en biljett till Arsenal - M'boro trillade ner i brevlådan, ett mail trillade in om en arbetsintervju inför sommaren som för första gången handlade om ett jobb jag verkligen vill ha, van Persie gjorde mål, Eduardo gjorde mål, skämtuttagningen av Adebayor slutade i att han gjorde mål och sist och minst (i längd) stod Arshavin för en assist.

Andra saker som varit smålustiga i veckan är bland annat Hulls rapport till FA, man behövde extra tid för att samla ihop de otroligt omfattande bevisen plus att man införde en ny klausul i alla nya kontrakt som skrivs:

Phil might be crazy but when you sign this contract you're obligated to agree on whatever nonsence he come up with, what Phil say you say!

Skrivkunnigheten i Hull gjorde det alltså så svårt för en proffsklubb (?) att fylla i en rapport i tid. I valfritt skolsystem hade det varit IG och ingen hade tittat på rapporten och då hade man stått där med sin skrivstil och grinat.

Det säljs aktier till höger och vänster bland Arsenals styrelsemedlemmar och även om jag inte är jätteintresserad så är man lite oroad. Kan inte alla bara hålla i sina andelar eller köpa av Usmanov. Han ska tydligen kört sig själv i botten ekonomiskt vilket lämnar honom med x antal miljarder, men om man har ca 10 och blir av med 8 har man gjort en mindre miss nånstans. Nu är det Kroenke som köpt och det verkar som amerikanen försöker närma sig tillcäkliga andelar för att kunna lägga ett bud på klubben. Mindre kul helt enkelt.

I helgen är det då äntligen dags för lite riktig fotboll, med Premier League! Manchester City hemma. Det kan bli en jävla match, vi har en gruvlig revansch att kräva efter 3-0 borta. Helvete vad jag var förbannad den matchen. Sällan varit med om liknande. Då hade vi visserligen inte fattat att sämre lag kan slå oss när vi inte orkar spela på högsta växeln. Det har vi nu och vi är halvt oslagbara med ett antal segrar på rad i ligan. Med van Persie och Bendtner småskadade så har vi istället ett nytt fräscht anfallspar på väg in, Eduardo och Adebayor. Båda med landslagsmål i ryggsäcken. Man kan göra en jämförelse med Citys spelare: gjorda mål och assist från spelare i startevlan i veckan = 0, Arsenal = 3 (Eduardo, Adebayor och assist av Arshavin).
Ska man ge sig på att tippa 3-0 till Arsenal, en gråtande Robinho och en tuggummituggande Hughes?