torsdag 30 april 2009

CL

Har varit i London och sett världens bästa lag. Dock får det ägnas ett annan tid!

United igår. Fjärilarna i magen infann sig som sig bör redan dagen innan. När matchen började försvann dem kvickt. Det var inget snack om vilket lag som skulle stå för det roliga på Old Trafford. Det var inte Arsenal.

I uppgivenhet kommer jag inte återge mer av matchen än exempel på hur dåligt det var. Låt oss börja med det positiva, Almunia. Han var utmärkt. På allt! Han var nära att rädda målet också men riktigt så långt sträckte sig inte hans tur/skicklighet. Däremot räddade han allt annat som inte ribbor var i vägen för. Tack Manuel! Ingen Fawlty Manuel här inte, killen har växt in i Lehmans kostym. Försvaret var taskigt, att välja Silvestre som startman kan inte sägas vara ett lyckat drag. Sagna hade det jobbigt med Rooney på sin sida men var med uppe varje gång det luktade anfall så han ska väl få godkänt. Toure vet jag inte riktigt vad jag ska säga om, han är härlig att se när han tar 40 meters löpningar offensivt medan det defensiva inte riktigt håller mot ett bra United. Visst gjorde Arsenal inte en bra match, men anledningen till det heter United. Helt enkelt, de gjorde oss dåliga. Det är lätt att skylla Toures knackiga insats på Silvestre men faktum är att man är två i ett sammarbete och om det inte funkar måste båda göra nått åt det. Gibbs höll dock fanan högt när han gång efter annan fick möta Ronaldo plus valfri överlappande spelare. Var Diaby höll hus kan man fråga sig många gånger. Antagligen chillade han några meter innan mittlinjen och väntade på boll. Silvestre orkar jag inte kommentera. Eller jo, han hade en riktigt fin brytning i ett jobbigt läge och där ska han ha massor av ros. Resten av matchen skippar jag!

Mittfältet som bestod av fem spelare varav fyra innermittfältare (ja, både Nasri och Diaby spelar där) med Cesc som spets, eller länk till Adebayor på topp. Song jobbar runt på mitten men blir ofta överspelad och ytan mellan mittfält och försvar var många gånger vidöppen. När man såg samma uppspel som hela tiden gick hem för United så undrade man varför inte vi lyckades på samma sätt. Förklaringen är mångfaseterad. Först och främst, Adebayor kan inte stanna en boll med en försvarare i ryggen. Visst är Vidic bra som fan men en mottagning vid offensivt straffområde ska fan inte ge en andra touch vid mittlinjen av samma spelare! En annan förklaring är att medan Song jagade boll på mitten stod Nasri som ett rundningsmärke och Cesc jagade för offensivt medan Diaby än en gång tittade på från sidan. En tredje förklaring är att det dåliga sammarbetet mellan Toure och Silvestre gjorde att ingen vågade kliva upp på Rooney och Tevez. När säsongen är slut tycker jag Ade ska svälja stoltheten och ringa Rooney för att kolla upp hur man stoppar en boll.

Läget finns dock fortfarande för avancemang. Man åker inte till Old Trafford med annat än drömmar om att smälla in 3 mål. Man måste kämpa in bollen i mål, och när ett antal spelare inte gillar att ta löpningar och att offra allt för vinst så är man inte nära. Så är det visserligen på Emirates också. Ingen åker dit för att hämta poäng utan att göra feta uppoffringar. Så vi är inte körda än vilket känns trevligt. Jag gör mig dock inga förhoppningar, det är United och med Fletcher och Carrick på mitten så vet man att man får hårt jävla arbete i 98 minuter! Vad Anderson gör på plan kan man fråga sig. Hörnsparkar som inte studsar innan de gått ut på andra sidan av planen. Välkommen till Emirates!

Fan jag glömde Walcott. Var var han? När man på söndagen stod och skrek Theeeooooooo, Theeeeeeeoooo i parti och minut när han kom rusandes på härliga crossar så känns det lamt som fan att glömma bort honom när man skriver om matchen. Men han var ingenstans.

Näe, det får fan vara nog. Detta bottennappet ska glömmas, Almunia ska hyllas och skulle det vara så att vi vinner med 2-0 hemma mot United på tisdag nästa vecka så kommer i varje fall jag ge spanjoren 80 % av äran.

Om min helg i London kommer ett senare inlägg att berätta om. Oavsett när så ska Per ha feta creds för att han släppte in två totala främlingar i sitt hem. Gillas BIG TIME!

Inga kommentarer: