choke

Som supporter är det jävligt lätt att klappa sig på axeln och visa för resten av världen hu8r mycket mer engagemang man har än alla andra som också är indragna i samma karusell. Därför ska jag snabbt bara kalla mig själv en usel jävla supporter som kan fara åt helvete som inte bryr sig när det går åt helvete för mitt lag.

Jag stängde av matchen mot United i tisdags när Ronaldo gjorde 3-0. Jag kunde inte ta mer. Det som skulle bli en jävla fest förstördes redan efter 7 minuter. Tyvärr Gibbs, det var du som låg bakom den totala kollapsen. Jag vet att alla kan halka, dessutom hatar jag att höra andra som säger att killen är orutinerad och för ung. Efter att Kieran Gibbs halkade och Park gjorde 1-0 syntes orutinen, inte innan. Stackars kille. Han kommer tyvärr bli ihågkommen för det här precis som jag och många andra borde få en ordentlig bitchslap för att vi trodde att Almunia blivit en riktigt bra målvakt. 11 minuter och ridå.

Jag hade det på känn. Som så många gånger förr när mna möter United så känns det i magen, i tisdags var det tyvärr ormar och inte fjärilar. Därför var det typiskt att allt gick åt skogen med Gibbs. En miss på fel ställe och pang. Stackars kille, hoppas att han visar mental styrka och skakar av sig det här illa kvickt.

Att summera säsongen i det här läget är inte kul. Inga titlar i år heller. Och en silly season på gång som egentligen bara kan förstöra mer än att hjälpa. Kommer laget vara intakt inför nästa säsong? Kommer säsongens framträdande spelare ta sitt pick och pack och sticka? Walcott skrev på nytt kontrkat för någon dag sedan och det känns skönt. Mest rädd är jag för att van Persie kan dra. För min del kan Adebayor ta tuben norrut och lämna av sig själv hos Sp*rs. Men Robin måste stanna. Precis som alla andra. Gallas kommer väl sticka och visst, jag kommer inte sakna honom. Problemet är att vi måste få in någon eller några farliga spelare. Som spelar fotboll med hjärtat och som kan mangla ner vem som helst. En Viera eller (äckel)Fletcher, Carrick eller nån som beter sig som et tjävla djur men som visar att vi fan inte viker ner oss. Just nu springer MonchichiDenilson runt på mitten, Song är mer FarsanBalou och Toure/Silvestre/Djourou känns mer som guldfiskar, förvånade över allt nytt som händer till höger och vänster om dem. Näe, jag vill hitta en elak jävel, gärna inom klubben men kanske inköpt.

Nu är det Chelsea hemma idag och jag tycker det ska luftas en hel del spelare. Vi ska dock inte förlora mot Chelsea men jag hade velat se spelare som inte är helt knäckta efter Unitedmatchen. Bänka Adebayor och släng in Bendntner eller Vela. Bendtner har tydligen tagit sig en festrunda så han kanske är i onåd och missar spel. Vad vet jag. Jag vill se fotboll innan jag chokar mig själv.

Choke, tisdagens ord. Nu är det dags att gå vidare.

De djävlarna

Jag kan inte fokusera på något. Kan inte knyta skorna ordentligt, knappt hålla fast föda eller blogga. Gissa vem som förstör? De röda djävlarna.

Helgens match mot Pompey gav 3-0 ett tokvirrigt mittförsvar, en debutmålskytt och en rysk kapten. Dessutom bevisade David "Soap" James att Almunia inte ens behöver spela för att vara närmre en landslagsplats i England.

Så det var väl allt om helgen. Nu till United hemma på Emirates. Många har förutspått att Arsenal ska gå in och vinna med massor med mål och säkra finalplatsen. Jag tror inte en jävla sekund på det. Jag är i denna stund en sur jävla pessimist med ormar i magen. För varje gång jag sätter mig på toasitsen så vill jag hellre spy upp den processade maten än att trycka ut den genom rektum. Varför? Jo för det sitter en röd djävel i röven på mig. Fan i helvete vad viktig morgondagens drabbning är. Slår vi ut United skiter jag bokstavligt talat i hur det går i finalen (eller hur...).

Det är semi. Vi möter mästarna. Vi måste göra mål, helst 3, och dessutom inte släppa in något. Vi är visserligen på hemmaplan men vi hade inte en målchans senast och egentligen är det väl bara Robin van Persies återkomst från skada som talar för att vi ska tjonga in en balja ur ingenting. Almunia måste göra sitt livs match imorgon och tyvärr känns det som han hade den på bortaplan där det ändå inte räckte till.

Jag kan inte utveckla mer. Under detta inlägg har jag stavat fel 38 ggr (jag har faktiskt räknat) och startat om hela grejen 2 ggr. Så roligt är det. Därför ska jag ut och springa av mig lite nervositet, följt av en halvtimme på muggen och sedan ett badkarsbad. Eller nått.

Kom igen, nu tar vi de jävlarna!!!!

CL

Har varit i London och sett världens bästa lag. Dock får det ägnas ett annan tid!

United igår. Fjärilarna i magen infann sig som sig bör redan dagen innan. När matchen började försvann dem kvickt. Det var inget snack om vilket lag som skulle stå för det roliga på Old Trafford. Det var inte Arsenal.

I uppgivenhet kommer jag inte återge mer av matchen än exempel på hur dåligt det var. Låt oss börja med det positiva, Almunia. Han var utmärkt. På allt! Han var nära att rädda målet också men riktigt så långt sträckte sig inte hans tur/skicklighet. Däremot räddade han allt annat som inte ribbor var i vägen för. Tack Manuel! Ingen Fawlty Manuel här inte, killen har växt in i Lehmans kostym. Försvaret var taskigt, att välja Silvestre som startman kan inte sägas vara ett lyckat drag. Sagna hade det jobbigt med Rooney på sin sida men var med uppe varje gång det luktade anfall så han ska väl få godkänt. Toure vet jag inte riktigt vad jag ska säga om, han är härlig att se när han tar 40 meters löpningar offensivt medan det defensiva inte riktigt håller mot ett bra United. Visst gjorde Arsenal inte en bra match, men anledningen till det heter United. Helt enkelt, de gjorde oss dåliga. Det är lätt att skylla Toures knackiga insats på Silvestre men faktum är att man är två i ett sammarbete och om det inte funkar måste båda göra nått åt det. Gibbs höll dock fanan högt när han gång efter annan fick möta Ronaldo plus valfri överlappande spelare. Var Diaby höll hus kan man fråga sig många gånger. Antagligen chillade han några meter innan mittlinjen och väntade på boll. Silvestre orkar jag inte kommentera. Eller jo, han hade en riktigt fin brytning i ett jobbigt läge och där ska han ha massor av ros. Resten av matchen skippar jag!

Mittfältet som bestod av fem spelare varav fyra innermittfältare (ja, både Nasri och Diaby spelar där) med Cesc som spets, eller länk till Adebayor på topp. Song jobbar runt på mitten men blir ofta överspelad och ytan mellan mittfält och försvar var många gånger vidöppen. När man såg samma uppspel som hela tiden gick hem för United så undrade man varför inte vi lyckades på samma sätt. Förklaringen är mångfaseterad. Först och främst, Adebayor kan inte stanna en boll med en försvarare i ryggen. Visst är Vidic bra som fan men en mottagning vid offensivt straffområde ska fan inte ge en andra touch vid mittlinjen av samma spelare! En annan förklaring är att medan Song jagade boll på mitten stod Nasri som ett rundningsmärke och Cesc jagade för offensivt medan Diaby än en gång tittade på från sidan. En tredje förklaring är att det dåliga sammarbetet mellan Toure och Silvestre gjorde att ingen vågade kliva upp på Rooney och Tevez. När säsongen är slut tycker jag Ade ska svälja stoltheten och ringa Rooney för att kolla upp hur man stoppar en boll.

Läget finns dock fortfarande för avancemang. Man åker inte till Old Trafford med annat än drömmar om att smälla in 3 mål. Man måste kämpa in bollen i mål, och när ett antal spelare inte gillar att ta löpningar och att offra allt för vinst så är man inte nära. Så är det visserligen på Emirates också. Ingen åker dit för att hämta poäng utan att göra feta uppoffringar. Så vi är inte körda än vilket känns trevligt. Jag gör mig dock inga förhoppningar, det är United och med Fletcher och Carrick på mitten så vet man att man får hårt jävla arbete i 98 minuter! Vad Anderson gör på plan kan man fråga sig. Hörnsparkar som inte studsar innan de gått ut på andra sidan av planen. Välkommen till Emirates!

Fan jag glömde Walcott. Var var han? När man på söndagen stod och skrek Theeeooooooo, Theeeeeeeoooo i parti och minut när han kom rusandes på härliga crossar så känns det lamt som fan att glömma bort honom när man skriver om matchen. Men han var ingenstans.

Näe, det får fan vara nog. Detta bottennappet ska glömmas, Almunia ska hyllas och skulle det vara så att vi vinner med 2-0 hemma mot United på tisdag nästa vecka så kommer i varje fall jag ge spanjoren 80 % av äran.

Om min helg i London kommer ett senare inlägg att berätta om. Oavsett när så ska Per ha feta creds för att han släppte in två totala främlingar i sitt hem. Gillas BIG TIME!

Arshavin

Helt enkelt Arshavin. Jag ska vara ärlig och säga att jag inte hade några förväntningar på killen när han kom. En utdragen jävla transfer som påminde om samma historia som han var med om i somras. Och ingen visst om han var bra. Visst ett grymt EM hade han bakom sig men när Youtubeklipp återger en spelares karriär så kan man inte uppskatta en spelare ordentligt. Det finns ingen mening med att titta på skiten eftersom varenda tunnel killen gjort finns med och till och med Sp*rsare kan slå en tunnel (om än på sig själv).

Personligen tyckte jag att Arsenal skulle köpa honom enbart för att visa musklerna. Visa omvärlden att vi kan locka till oss stjärnspelare och därmed ge forumsidioter lite hopp och bensin på deras märkliga lösningar på världsproblemen. Köpet gick igenom och "arsenal är bara en plantskola"argumentet föll. Jag tror det var ett viktigt köp, förutom att tysta fans som gnäller över budgetpolicys så ger man de övriga spelarna i truppen en fingervisning om att man kommer göra allt för att vinna titlar. Så allt var fina fisken i januari. Att Arshavin inte var fulltränad var ännu en positiv faktor för hade han gjort en bedrövlig vår hade man kunnat ursäkta honom med att han hoppade in i PL mitt i sin egen försäsong. Sen hade man kunnat såga honom till hösten om han misslyckats där.

Nu är jag överlycklig. Egentligen borde det här blogginlägget kommit innan han gjorde fyra mål mot Liverpool eftersom hans påverkan på laget sen han klev ut på planen har gjort så jävla mycket för Arsenal. Han räddade säsongen, det måste sägas eftersom det är sant. Alla tvivel på att killen inte passar i PL var onödiga. Han gick rakt in, sjukt proffsigt och visade alla som tvivlare, mig mer än många andra, att han är en stjärna.

Nu har han presenterat sig för Premier League. Fyra mål från alla positioner med båda fötterna visar att han är säsongens värvning. Tyvärr vinner vi inte matchen och ett insläppt i 92 minuten gav matchen ett rättvist resultat på pappret men inte i verkligheten. Tar man ledningen för tredje gången i en match, och i 90e minuten så ska man inte tappa poäng. Så är det! Sen kan det andra laget dominerat hur mycket som helst. Det finns mer man kan klaga på i den här matchen men det känns inte lönt, släpper man in fyra mål vet alla var problemet ligger och det får inte överskugga Arshavins FYRA mål.

Nu åker jag till London på lördag för att kolla in hjältarna mot Boro och trots min snäva budget kommer jag nog åka hem med en Arshavintröja. Jag tror det är dags att uppdatera min Dreamcast-tröja.

Liverpools säsong ska ta slut

Helgen var definitivt inte den bästa sett ur ett fotbollsperspektiv. Först och främst missade jag matchen, eller, jag följde den via mobilen. Förutom förlusten så verkar inte matchen varit något vidare så därför har jag struntat i att se skiten. Målen har jag sett och det är väl bara att glömma skiten och hoppas att det aldrig händer igen.

Fabianski var på ett par utflykter som slutade i katastrof och nånstans hoppas man att han ska sluta upp att springa ut på alla höjdbollar i straffområdet. Hans spel med fötterna är fint och så fort bollen kommer tillbaka längs marken så verkar han hur säker som helst. Luften? - Nejtack!

Vår stabbiga, skadade backlinje hade inte mycket att sätta emot Chelsea och Drogba. Inte heller mittfältet har jag läst något roligt om så det är väl än en gång så att man får glömma och gå vidare. FAcupen är borta, nu återstår bara Champions League för vår del och med lite tur kan vi hoppas på att alla storlagen från England riktar in sig på vars en pokal. United tar ligan, Chelsea FAcupen och Arsenal tar CL. Ser inte så dumt ut eller hur? Fast det är låångt kvar.

Liverpool ikväll! Jag unnar inte United minsta silversked men tyvärr har Uniteds vana att alltid vinna gjort att man känner sig mer okey med det. Liverpool däremot har jag aldrig sett vinna något (bortsett från CL, där de är utslagna i år och därför räknas inte detta). Trots uteblivna segrar i PremierLeague springer varenda 'Poolsupporter runt och skryter med sin historia om hur segerrika laget varit. Relevans för mig som 24åring? Nope, ingen. Därför är det roligt att vi har chansen att stänga deras chans till troféer denna säsongen ordentligt. Förutom att förstöra för 'Pool så kan vi stänga av Aston Villa och Everton från deras jagande efter fjärdeplatsen. Villa spelade 1-1 mot West Ham så egentligen tog de sista spadtaget till sin egen grav oavsett. Men vi har alldeles för mycket hämnd att kräva på Anfield för att vi bara ska skita i matchen och ladda inför CL.

Som alla minns så slog Pool ut oss från CL när vi i princip var klara för semi. Visserligen kan man inte skylla alltför mycket på laget i sig när domarinsatserna lämnade jävligt mycket i övrigt att önska. Hade Wink och Fröjdfelt inte satt på sig Glenn Hysénglasögonen på morgonen så hade vi kanske vunnit CL redan förra året. Vem vet? Nu ska det därför tas revansch och till ens glädje så befinner sig Gerrard utanför laget, skadad. Visst har vi en 3 ggr så lång skadelista men en Gerrard i Liverpool är som Cesc för Arsenal. Så vi ska väl vara lite glada iaf.

Matchen är svår, även om Pool har läckt bakåt så är deras försvar ofta bra som fan. Mittfältet med Mascherano och Alonso är ibland ligans bästa defensivt. Samtdigt så är både Adebayor och van Persie skadade eller bortplockade av säkerhetsåtgärder. Eduardo är tillbaka men antagligen börjar vi med Bendtner på topp med Arshavin bakom sig. Arshavin som inte startades mot Chelsea av någon underlig anledning får dra ett tungt lass känns det som men han har imponerat som fan sedan han kom till Arsenal och har tempot i sig. Cesc och Song tar förhoppningsvis hand om mittfältet och Song är i en formtopp så det är väl inte så konstig. Nasri och Walcott på kanterna, eller? Ska Diaby spela? Sagna är tillbaka efter sjukdom men ingen vet om hans matchfitness är tillräckligt bra för att knuffa ut Eboue. Vi får se.

Det kan bara finnas seger när man precis åkt ur en turnering, vi måste helt enkelt komma tillbaka och ladda inför CL med segrar. Det ska sägas att det inte är någon katastrof att att förlora eller kryssa på Anfield men självförtroendet har fåt tsig en törn i helgen och det ska repareras. Visserligen har vi M'Boro hemma på söndag, där jag kommer närvara och skrika förolämpningar åt Afonso på svenska. Det är där vi får in segerandan igen, officiellt, inofficiellt ikväll.

So come on Gunners!

Semifinaler på gång

Man får väl börja med att kommentera avancemanget. Arsenal trillar in på Emirates med en backlinje som aldrig spelat ihop där senaste bortfallet var Sagna som tydligen blivit sjuk. Alla som älskar Eboue, ta ett djupt andetag. 2006 var killen ordinarie i en ganska skral uppställning som tog sig till final i just Champions League men blev sedan uppflyttad längs kanten till en ytterposition. Där har han inte gjort många glada men när han tog klivet ner igår kände man igen honom.

Vilken fart, vilket tryck och små nätta dribblingar lurade gulklädda spelare åt alla håll. Självklart finns det mycket att jobba på i sista tredjedelen men backspelet var underbart. Det är nästan synd att Sagna är så bra som han är men samtidigt är det grymt skönt att veta att vi har en stand in som kan bli utbuad i match efter match men ändå går in och spelar bra så fort skiten träffar fläkten.

En annan kille, Le Bob, var med i den där CLfinalen i ca 20 minuter. Han förtjänar alla ovationer och mer därtill och det finns massor med intervjuer om hans känslosamma återkomst mot Arsenal (jag hänvisar till google). Tyvärr är Bobby inte 30 längre och han som flöt fram längs kanten för att vika in mot mitten och avlossa bössan verkade ganska trött redan efter 25 minuter. Ovan nämnda Eboue som inte direkt är någon raket blåste förbi Pires i en löpduell som en ung Pires hade vunnit med ett ljusår. Det kändes vemodigt, men tack för allt Robert Pires för allt du gjort för klubben!

Villareal saknade Senna och det kändes som att ingen trodde på vinst mot Arsenal. Vi hade allt spel och den enda riktiga målchans de hade var under matchens första 5 minuter. Efter det var det bara Arsenal. Walcott gör ett underbart mål med en härlig chip efter en underbar pass från Eboue som Fabregas touchar vidare med klacken. Sen var det Adebayoruppvisning i hur man springer offside på exakt allting. Vi hann med en farlig frispark från RvP där Adebayor borde gjort mål på returen men sen gled vi in i andra halvlek. Villareal ryckte upp sig och spelade lite bättre men störde inte Arsenal som låg rätt i positionerna. Walcott tröttnade lite efter att ha lekt dunkgömme med Capdevilla hela första halvlek. Capdevilla vill nog glömma den halvleken. Så kom 2-0, regi Cesc o RvP, den förste med en sanslöst öppnande nick (!) till RvP som lurar några försvarare och hittar Adebayor onside (!) som tar emot och slår in 2-0 säkert.

3-0 några minuter senare blir det på en väldigt tveksam straff. Walcott försätts ur spel men Godin träffar bollen (eller?) men assisterande tar straffen. Gulingarna blir vansinniga och Hammarby-Eguren har inte hönsen hemma och snackar till sig sitt andra gula och slipper vara med sista 20 minuterna. Smart. Robin van Persie smällde in straffen säkert. Sen var det inte mer.

United väntar i semi. Kan bli några jävla matcher, dags att ställa sig upp och kämpa ner äckelUnited!

På lördag så väntar Wembley och Chelsea. Mycket avgörs nu och jag är glad att vi har toppat formen så här, även om det har varit på grund av skador. Nu känns det som att vi har ett stort kapital att sätta in på alla platser utom längst bak men med ersättare som Eboue så känns det otroligt nog väldigt bra.

Come on Arsenal

Champions League

Nervositeten har satt igång. Det kan inte vara sunt att alla viktiga matcher hamnar nu. Först kvartsfinals uppgörelse mot Villareal sedan den minst lika viktiga matchen mot Chelsea i FAcupen och så fortsätter det med Liverpool på bortaplan och sen stannar jag helt enkelt med tanke på att hjärtat inte är vad det var i början av säsongen.

Förutsättningar inför imorgon? Cazorla är fortfarande borta med ett brutet ben och till den listan lägger vi Marcos Senna, 1-0 skytt på El Madrigal. Synd tycker jag. När det kommer till att möta engelska lag i ligan eller i cuper så önskar jag dessa all olycka inför matcherna men det är verkligen inte samma sak med Villareal. Vi möter dem i 2 matcher på en säsong och till skillnad från engelska lag så gillar dessa att spela fotboll och är underdogs. Förutom att vi ska vinna matchen redan med fulltaliga lag så finns det en viss underskattningsfaktor inblandad som jag tycker jävligt illa om. Mot Roma hade vi vunnit första matchen komfortabelt och vi var favoriter osv. och vi går ut och gör en skräpmatch, i mitt tycke, som vi till slut lyckas kämpa oss in i. Underskattning? - Enligt mig, JA!

När spanjorernas bäste spelare, en av världens bästa, försvinner så känns vår seger bombsäker. Och alla vet att när en seger är bombsäker så förlorar man ofta bara för att lagen om alla tings extrema jävlighet ska uppfyllas. Särskilt som vi har blåst en stor jävla portion karma i matchen mot Wigan i lördags. Medan Villareal förlorar i ligan, blir av med bästa spelaren så slipper vi undan utvisningar och vänder underlägen på bortaplan samt gör drömmål (Adebayor). Visst är vi ett bra lag som förtjänar sånt här men man har inte hur mycket som helst att ta av och det lilla vi har ska räcka säsongen ut.

Som sagt så är jag nervös, äckligt. Då kan man fråga sig hur en Unitedsupporter känner sig. Antagligen riktigt övermodigt, engelskt, säker på vinst. Jag hoppas att Porto gör sitt jobb, går vidare och åker ur mot Arsenal i semifinalen. Nåja, det är massor med timmar kvar att må dåligt inför matchen imorgon så jag ska ta en kopp kaffe till och planera Londonresa.

Vinst mot Villareal tack!!!!!