söndag 22 mars 2009

Dags att plocka in resten

På grund av jobb har bloggandet legat nere och därför får jag göra en liten tillbakablick.

Hull slogs ur FAcupen på ett trevligt sätt. Hulls mål är det inte mycket att säga om och de efterföljande chanserna när Arsenal verkade skärrade får man väl se som en reaktion på målet. Nu var det ju bra att vi inte släppte till ytterliggare. Fabianski gör en del bra räddningar men hans spel i luftrummet lämnar en del övrigt att önska. Sen ska han ha cred för sitt spel med fötterna. I många trängda lägen, vid bakåtpassar etc., gör han ingripande som tyder på stort självförtroende och i många fall ser allting väldigt enkelt ut. Istället för att tjonga upp bollen i planen använder han sig av en bra förstatouch som räddar situationen och dessutom behåller bollen i vår ägo. Almunia brukar vara bra på det men här måste jag hålla Fab högre. Sen har Almunia andra kvalitéer som inte Fab har och är därför en bättre målvakt. Ge Fab några år till loch jag tror vi har en ny förstamålvakt.

I övrigt missar vi en hel del chanser och frånsett första halvtimmen av matchen så äger vi den. Vad Phil Brown och hans assisterande tränare sänder för signaler till sina spelare vet jag inte men medveten maskning vid inkast och frisparkar finns där. Wenger, liksom publiken blir uppretad, vilket belönas med hånflin av coachen från englands värsta stad. Detta stävjas dock i den andra halvleken med gula kort och då är det inte lika roligt längre. Till slut, efter många om och men, trycker vi in en kvittering och Gallas gör offsidemålet till 2-1 och Brown står där med headsetet upptryckt i röven och det tackar vi alla för. Slut. Arsenal - Chelsea i FAcup semifinal.

Efterspelet blir lika vackert som en dag i Hulls kolgruva. Brown springer ut för att gnälla på den genomusle Riley och Wenger väntar några minuter i spelartunneln men går sedan in i omklädningsrummet. Brown och assisterande styr ihop en historia om att Cesc Fabregas spottat på assisterandes skor och surar över att Wenger inte skakade hand med Brown.

Min åsikt angående alltihopa är på det barnsliga planet. Om Cesc nu spottade så är det synd att han inte spottade människan i ansiktet och därefter knäade honom i pungen. Att stå och förhala inkast från matchminut 20 är så jävla långt i från all vad värdighet är och därför kunde han gått fått sig en omgång också! Att Phil Brown pratar ut om vad Arsenal är för slags klubb är lite som att Djävulen läxar upp Gud för att han varit oschysst. Arseblogger sammanfattar det hela på ett mycket bra sätt:

"Arsene didn't shake your hand? Fuck you. Cesc spat at your assistant? Fuck you. Offside winning goal? Fuck you."

Nu över till Newcastlematchen igår. Egentligen borde vi börja på antingen Craven Cottage, Premier League mysigaste arena, eller Shite Heart Lane, Premier Leagues värsta arena. Låt oss börja hos det mysiga och sedan ta oss ner i skiten. Fulham - Manchester United 2-0. Scholes spelar handboll, blir utvisad och straffen går i mål. Fulham borde göra ytterliggare 3 mål i första halvlek medan United borde gjort 2 i början av andra halvlek. Till slut borde Ronaldo blivit utvisad men istället blir Rooney det och "världens bäste" vänsterback Evra borde skämmas när han gör bort sig med filmningar och missade brytningar som leder till 2-0 för Fulham i slutet av matchen. United har förorat 2 i rad och börjar se mänskliga ut.

Chelsea får sedan stryk på Shite Heart av Sp*rs. Svårt att tycka något särskilt då båda lagen kan fara åt helvete men trevligt att vi med en vinst mot Newcastle tar in 3 poäng på Chelsea.

Så till St. Jameses Park. Arsenal verkar vara nervösa med förutsättningar att ta in 3 poäng på toppen och spelar stabbigt och virrigt försvarspel de första 20 minuterna. Duff vill ha en billig straff men får det inte och Hasley, domaren för dagen, misslyckas med att dela ut rött kort till Taylor som avsiktligt skickar en armbåge i huvudet på Arshavin.

Hur det går att missa det röda kortet är en gåta. Man ser tydligt att Steven Taylor tittar 3 ggr på Arshavin innan han fäller ut bommen i huvudet på den lille tsaren. Vansinne att inte det röda sitter i fejset på Taylor. Canal+ kommentatorn, "Arsenalhataren" Andreas Andersson, försvarar snyggt Taylors armbåge med att "Arshavin är inte så lång så därför tar den i huvudet och inte i bröstet". Vackert, dags att stänga av ljudet på tvn!

Newcastle får sin straff till slut. Almunia kommer på mellanhand på en höjdboll och spelaren han har framför sig ramlar ihop. Tveeeeeksamt. Martins kliver upp och slår en svag straff som Almunia räddar säkert. Efter detta spelar Arsenal upp sig och sätter igång att pricka Taylor och Harper på frilägen. Clichy räddar liknande lägen för Arsenal men sett till klara målchanser borde Gunners leda matchen. Tvärtom tycker Andersson, vadfan är ljudet på???

Andra halvlek sätter igång och Gunners tar tag i taktpinnen och skaffar sig en frispark. Jag förutspår ett mål eftersom läget är identiskt med ett läge mot WBA(?) där vi gjorde mål. Då var det Nasri som lämnade över frisparken till Arshavin, nu tog Arshavin den direkt och man märker vilken kvalité han har. Nasri har den också men inte lika konsekvent, antagligen är det en rutin sak. Bendtner knoppade in den och glädjen var så stor att man struntade i att försvara sig; Gallas missade en rensning och pang, så hade Martins kvitterat.

Nu hjälpte inte det Newcastle för Diaby länkade fint ihop med van Persie och gjorde 2-1 ca 5 minuter senare. Några minuter därefter sparkar Nasri in 3-1 och resten av matchen bestod av flipperspel på Newcastles mållinje där Harper samt försvar och trävirke höll siffrorna nere.

RvP borde gjort 2-3 mål men lyckades med 2 assist och blir därför godkänd. Utskällde Bendtner gör mål och en bra match. I övrigt är det väl bara ett något virrigt försvar som ställer till det för sig då och då men ytterbackarna håller högsta kvalité och det känns som att både Sagna och Clichy aspirerar på att vara ligans bästa ytterbackar. Diaby gör en skral första halvlek men lyser upp i den andra och visar att det finns potential. Nog med spelarkritik nu. Vinner man med 3-1 borta mot Newcastle och sumpar mängder med målchanser så behöver man inte klaga.

Nu blir det landslagsuppehåll vilket känns surt. Vi rider på en uppåtgående trend medan United och Chelsea är på nedgång. Detta gör att vi kanske ramlar ur vår trend medan de andra lagen får en chans att ladda batterierna. Synd men sant. Det är lika för alla.

Vi är på gång iaf. Nu gäller det bara att plocka in resten av poängen upp till toppen.

Come on Gunners!

Inga kommentarer: