CL, Cesc m.m.

Slutspel i Champions League är klarat, nu är frågan om det blir som gruppetta eller grupptvåa som gäller. Jag tänker inte lägga ner för mycket tid på att dividera om kommande motståndare även om huvudet är inne i processen. Alla lag är överjävliga i ChampionsLeague oftast är det trevligare att möta de riktigt stora lagen för att vi brukar ha lättare för det. Springer vi på Milan så vinner vi övertygande medan vi förlorar "säkra" matcher mot PSV osv. Sen har man ju märkt att domarvalet ofta blir mycket mer avgörande än kvaliteten på motståndet, för varje år lägger jag till några namn på listan. Om jag trillar in på "hitman"vägen i framtiden kommer jag att ha fullt upp, så mycket är säkert. I övrigt tror jag Arsenal har en stor chans att klara sig hela vägen fram. Ser man på gruppspelet i stort är det bara Barcelona som har övertygat ordentligt och resten har blandat och gett. Alla resor som går öster om Tyskland är jag livrädd för, jag ser redan blå läppar och skallrande knän framför mig, att komma hem med vinterkräksjuka är inte heller någon vidare skön utsikt. Sådana bakterier dödas bäst med vodka och eftersom halva truppen inte är laglig så kommer vi ha ett helt barnsjukhus fullt, lägg på frostskador på det och vi får börja panikhandla spelare som Sp*rs.
Och jag skulle inte dividera om kommande motstånd... right.

Kievmatchen luktade prestationsångest lång väg och ett tag trodde jag att vi spelade på Shite Hart... Skillnaden var egentligen att Dynamo spelar lika mycket anfallspel som Denilson hade passningsprocent mot City. Jämför man hans insatser så var detta dock ett klart framsteg. Kapten Fabregas hade allas ögon på sig precis som den abdikerade Gallas. Gallas bjöd på en riktig chans för Banjuro (eller vad han heter, harmlös stackare i övrigt), som sköt i stolpen. Arsenal hade några halvchanser framåt med Ramsey som avslutare, lite mer rutin i pojken och han hade spelat snett-inått-bakåt och ledningen hade varit vår tidigare. Nåja, han var bra och när han blev utbytt hade han sprungit en kilometer mer än Arsenals genomsnitt och det får väl ändå ge ett godkänt och plus i kanten.

Fabregas verkar växt med uppgiften och gjorde en av sina bättre insatser och får sägas vara matchens lirare. Bara hans assist till Bendtners mål är värd detta betyg. Så jävla underbart, Kiev tappar koncentrationen i 2-3 sekunder och PANG så sitter bollen där. Effektivitet något vi saknat under de senaste säsongerna. Jag har ett erkännande att lämna också när det kommer till målet... Bendtner. Grattis! Så jävla värdelös som du har varit de senaste matcherna så är det sjukt jävla starkt att ta ner den bollen och trängd göra det målet. Jag var övertygad om att han sköt i burgaveln först och jag hann förbanna honom innan jag fattade vad fan som hände. Pojken, vars högsta dröm var att spela i rosa skor, gjorde mål. Att han inte kan ta emot eller passa en boll med ryggen mot mål är en gåta, kanske fick han svaret när han knöt upp de där tre nackflätorna som Adebayor knutit i hemlighet inför Villa matchen. Tydligen samlar han på olikfärgade skor, vi andra dödliga som inte köper nya dojjor för att något geni på Nike gjort en CMY-blandning och sprayat läder får nöja oss med svarta Diadora från 92. Ok, söndriga Nike ärvda från en polare med meriter från div. 5 (eller var det 6?). Never mind.

Almunia hade före målet gjort sitt enda riktiga ingripande i matchen och förhindrat baklängesmål efter en taskig offsidefälla av en hyfsat stabil backlinje. Clichy var för övrigt på offensiven mer än någon annan match denna säsongen och personligen tror jag det berodde på att Denilson tajmade sin vandring inått plan bättre än vad Nasri gjort. Nasri har tagit inått alternativet för tidigt i spelsekvenserna och därmed lämnat hela kanten åt Clichy innan vi har etablerat spelet ordentligt och därmed tvingat honom att stanna defensivt lite väl ofta. Nu höll Denilson kanten och breddade bra, sen är hans självförtroende inte på topp och det märks i hans annars hyfsade passningspel. Song gjorde en bra insats på mitten och börjar se ut som en lekkamrat till Cesc med större potential än vad Denilson har. Detta kanske för att Songs egna initiativ är så gott som noll och kreativa passningar inte finns i åtanke. Men vad vet jag?

En sak känns skön. Vi är ett hot på fasta situationer! När Henry fanns med där fram fanns en bra frisparkskytt medan hotet på hörnor och inläggsfrisparkar var så gott som obefintligt. Nu kommer våra bästa möjligheter på detta sätt och van Persie slog 2-3 riktigt farliga inspel som med lite tur kunde styrts innanför målramen. Så på något känns det skönt att när vi spelar dåligt vågar iaf. jag hoppas på en chans när vi får en offensiv frispark, tidigare har jag tagit kisspaus vid offensiva hörnor.

Cesc Fabregas har inlett med en vinst och det ger självförtroende. På Arsenal.com finns samma dynga som vanligt, Denilson pratar om lugn och självförtroende efter segern. Hört det förut? Inte? Har det här lugnet och självförtroendet visat sig tidigare? NEJ.
Fabregas gör något som Gallas aldrig skulle få för sig, han tar råd av gamla legender som också varit kaptener. Adams, Viera och Henry, inga småpojkar det inte och Cesc intelligens och ödmjukhet (sätt ihop Gallas med de två orden! Inte? nähä...) skiner igenom. Det börjar pratas om "en match i taget" istället för att övertyga sig själva om att vi kan vinna the Premiership. Helt rätt enligt mig och en sådan fokusering kan leda till titeln. Bara kan, inte kommer! Jag tror inte på det. Men men.

Det blev en del idag. Ska skriva ihop ngt inför Chelseamatchen också. Kommer nog bli en del känslor där. Tills dess, COME ON GUNNERS!